friliftsliv

Lördag och strålande sol och Finisarna Linnea och Johannes vid resans mål

Ny volvo med medelålders man
Pratar med mig som att jag
är ett kön
ett objekt
nånting annat än vad jag verkligen är
en människa

Det kändes obehagligt inte hotfullt
jag vågade inte bli arg
rädd för konsikvenserna
inget hände

eller jo det gjorde det visste!
en man pratar med mig som att jag
är ett kön
ett objekt
fy fan

värsta känslan är att jag så lätt
accepterade

hallå emilia! glöm inte aldrig kampen!
En annan värld är möjlig!

Maria från Iran
ett starkt möte genom rödrönnbärlönnrödablad skåne och höst i sin fulla fantastiska prakt
Iran där verkligheten är vad jag kan läsa och höra om men inte uppleva förstå känna
men medkänna
det var starkt gjort att skiljas från sitt land från sin familj från husets herre från sin religion
även om du inte hade något val
det var starkt gjort
tack för att jag fick dela en liten del av ditt stora liv
i växjö skildes våra vägar

Mina problem tog för ett par timmar andra propotioner

det är fint att komma till umeå. träffa familj vänner. och katten. äta mängder av mat. stan är hysterisk av studentstart och cykelvägarna känns för trånga för alla cyklister. men nu räcker det och imorgon bär det av. allt lutar åt att jag tar buss till Övik för att komma förbi lite skog. men sen cykla cykla cykla =))
jag har numera gjort grafittidebut och jag och julius gjorde detta verk tillsammans.

Sist jag liftade var när jag och Natalie skulle ta oss från Bettna dryga 50milen mot Malmö och skånska fält havet falafel och Rozitas trånga gästvänliga etta...
Grejen är att vi inte kom hela vägen!
och några dagar senar på kvällen kom jag på varför!
det blev nämligen stopp i Helsingborg och trots flera timmar på ett till synes utmärkt tumställe
...fick vi ta tåget till malmö
besegrade
eller inte!

Problemet låg helt enkelt i min inställning och mina tankar
obs den här teorin är flummig

Min första tanke med Helsingborg var inte nu åker vi bil sista biten
utan
tåget härifrån är ganska billigt om vi inte skulle tänkas få lift sista biten...
man får vad man ber om
i det här fallet tågresa

nåja tankekraft eller inte ALLT LÖSER SIG

Malmö har blåsigt härligt vackert väder
Att lifta fram och tillbaka till Köpenhamn bevisades igen är super lätt
och trevligt

Nu har jag börjat läsa läsa läsa läsaGenusvetenskap A
Kanske är det nästan vad jag vill

dimman börjar lätta efter en regnig förmiddag
jag närmar mig mo i rana och här vilar jag efter en låååång och brant uppförsbacke
dock inte lika lång som den jag cyklade från mo i rana för att komma in i sverige. den var lång. några mil faktiskt. men det gick bra och jag cyklade hela vägen och sjäng nästan hela.
hade tänkt måla vid gränsen, men där bedrevs stor kommers på svensk läsk och tobak och förmodligen öl men det skyltade de inte om.
trots att resten av vägen var nerförsbacke så var det långs och på dessa sydliga breddgrader (passerade polcirkeln dagen innan) blir det mörkt så tidigt
men till slut var jag i alla fall framme i laxnäs och bastun sattes på och kläderna tvättades och jag färstår inte var jag fick all energi ifrån men jäklar så skönt det var att basta och att nästa dag vakna och ha rena kläder.dagen efter slappade jag bara på stranden och åt, dagen därpå cyklade jag in till tärnaby och cykeln fick en genomsmörjning, en sverigekarta införskaffades. och öl. för avslutningsbastun.
efter en kallkallkall dag och jag hade blivit less på alla träd och att jag aldrig kom till något samhälle, aldrig någonstans att värma mig eller en rastplats att sitta på så tältade jag här. det var fint. jag funderade på att bada, men när jag står där naken på tallheden inser jag viddan av kylan torkar istället rätt och slätt bort svetten och tar på mig mammas underbara underställ och min varmvarma tröjag som jag stickat. sen kom regnet.
och det slutade inte. det eskalerade bara. funderade på att sitta en dag i tältet, men följande dag skulle föra liknande väder med sig. så jag packar ihop, sätter mig på sykeln och börjar trampa. från börjag känns det faktiskt helt ok. lite komiskt kanske. för att hålla mig sällskap så sjunger jag. blott en dag ett ögonblick i sänder får ny text och jag sjunger om min resa. efter två timmars syklande och jag bara kommit drygt två mil och två textrader återkommer hela tiden  "det här är plågsamt jävligt blött och kallt" och "jag vill någonstans där det är torrt och varmt" när dessutom motvinden friskar i känner jag. NEJ. det här är inte kul. det här är inte varför jag kom på tanken att jag skulle sykla genom norge sverige och sen europa. jag stannar vid en busshållplats men det finns ingen busstidtabell så jag lämnar cykeln och allt och går till ett hus och frågar, blir bjuden på kaffe te och smörgåsrån. och så träffar jag birgitta. vilken kvinna och vilket möte. jag missar den första bussen och nästa går inte förrän efter flera timmar men vi umgås lite hon kör mig och alla mina grejer till storuman, hon gör ärenden och jag hjälper henne att handla. när hon slutligen lämnar av mig på busstationen så tackar vi varann för dagen och önskar lycka till med framtiden.
sen åkte jag buss till umeå. 23 mil tror jag. men sen tänkte jag på att jag faktiskt har cyklat 104 så då tänkte jag att det inte gjorde nåt. väl hemma hos mor och far så välkomnas jag med rödavinbärspaj och glass och massa pålägg till gobröd och det kändes helt ok att inte krypa in i ett blött tält. så nu är jag här. i umeå. här ska vilas umgås ätas dansas pratas hälsas på och hämta krafter för fortsatt cykling.

vilo och matpaus mellan fauske och bodö
i saltstraumen stannade jag två nätter
min tröja som faktiskt är klar nu
i gildesfjord kommune kom jag till den här dalen, cyklade igenom en drygt tre kilometer lång tunnel och kom ut
här.ljuset bergen havet och strandensen syklade jag med detta på ena sidan
och det här på den andranästa dag handlade mest om att vänta på färjor
men det är ok när det ser ut såhär och man har mariekex att äta